Tidigare seminarier

Lilla hjärnans utveckling - med och utan digitala verktyg

Sissela Nutley berättade om vad barnhjärnan egentligen behöver för att utvecklas på bästa sätt och vad säger nu forskningen om digitala medier för barn? Föreläsningen är en lättsmält forskningsbaserad genomgång av tidig utveckling, hur barn lär sig och på vilket sätt det relaterar till skärmar. Sissela går även igenom Barnläkarföreningens nya rekommendationer kring skärmanvändning för barn 0-5 år.

Om föreläsaren: 
Sissela Nutley har doktorerat i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Fokus har varit på hjärnans utveckling och formbarhet och hur våra kognitiva funktioner påverkas av till exempel datoriserad träning eller vad vi ägnar oss åt på fritiden. Hennes fokus ligger idag på att sprida kunskap och verktyg som främjar ungas psykiska hälsa. Hon delar sin tid mellan att föreläsa, skriva rapporter, konsultera olika parter inom frågor som rör digitala medier och psykisk hälsa, och bedriva forskning och utveckling inom det ideella initiativet Det syns inte. Författare till böckerna Distraherad (ny utgåva 2022) och medförfattare till Hälsosegrar (2021) samt en rad vetenskapliga rapporter. Sissela är anknuten till Karolinska Institutet och Forskning och utveckling, Arts & Hearts.

Hur uppkommer matallergi? Går de att förebygga och bota?

Frågor kring misstänkta allergier och överkänslighetsreaktioner mot mat är vanligt för alla som arbetar inom barnhälsovård, primärvård och på barnmottagningar. De senaste åren har mycket ny kunskap framkommit inom området och man vet nu mer kring de vanligaste frågorna. Hur uppkommer matallergi? Går det att förebygga och bota? Vilka råd ska vi ge till nyblivna föräldrar som vill minska risken för att barnet utvecklar matallergi? Hur skiljer man på olika typer av matöverkänslighet och matallergi? Dessa frågor kommer att avhandlas under föreläsningen. Vi går också igenom utredningsgången vid misstänkt matallergi eller överkänslighet.

Föreläsare: Anna Asarnoj, överläkare och docent, specialist i barn- och ungdomsmedicin och barn- och ungdomsallergologi vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, samt forskare inom matallergi och allergidiagnostik vid Karolinska Institutet. Anna har också varit med i arbetet att utforma livsmedelsverkets råd kring introduktion av allergena livsmedel, barnläkarföreningens handbok om molekylär allergidiagnostik samt skrivit en bok om allergi och överkänslighet mot mat hos barn.

Nordiska näringsrekommendationer

Eva Warensjö Lemming uppdaterar oss på de nya Nordiska näringsrekommendationerna och berätta kort om arbetet bakom NNR. Just nu är inte kostråden uppdaterade utan kommer senare under 2024. Järn är en av mineralerna som är lite extra viktig för de små barnen och den rekommendationen är justerad. Vad innebär de nya rekommendationerna  för dig som BHV sjuksköterska i samtalen med föräldrar? Är det något som är extra viktigt att tänka på vid uppdateringen av rekommendationerna? 

Föreläsare: Eva Warensjö Lemming är lektor i Kostvetenskap och docent i Medicinsk epidemiologi, Uppsala universitet.  Eva undervisar om kostundersöknings-metoder, näringslära, nutritionsepidemiologi och folkhälsonutrition.

 

FÖRELÄSNINGAR FRÅN 2023

 

Luktsinnets inverkan på barns hälsosamma ätande

Linnea Apelman som är doktorand i kostvetenskap kommer att prata om hur luktsinnet kan inverka på barn ätanade. Konsumtionen av frukt och grönsaker bland svenska skolbarn har visat sig vara lägre än vad som rekommenderas. Konsumtionen är extra låg bland så kallade picky eaters, barn som är särskilt kräsna med maten. Studier antyder att hälften av svenska barn i förskoleålder har någon grad av kräsenhet. Andra forskningsresultat pekar på att vi människor ofta tycker mer om råvaror och maträtter som är bekanta för oss. I ett forskningssamarbete mellan Uppsala Universitet och Stockholms Universitet utforskas luststyrda och lekfulla vägar att väcka matlust och smakvilja hos barn. Här studeras kopplingen mellan de frukter och grönsaker som är bekanta för barnet och vilka de tycker mest om. Barn i mellanstadiet tillfrågas hur mycket de tycker om olika frukter och grönsaker, och frågor ställs för att ta reda på hur kräsna de är när det gäller mat. De erbjuds även smaka frukter och grönsaker och deras förmåga att känna igen olika lukter mäts. I studien används behållare som liknar tuschpennor, men istället för färgfyllda med aromer. Målet är att utforma spel där barn får lukta på dessa, för att undersöka om barn som får bekanta sig med frukt- och grönsakslukter börjar tycka mer om frukter och grönsaker. Projektet syftar till att ta reda på om spel med lukter kan användas som strategi för att hjälpa kräsna barn hitta nya favoriter bland frukter och grönsaker, och underlätta för barn att utveckla mer hälsosamma matvanor.

 Om föreläsaren: Linnea Apelman är doktorand i kostvetenskap vid Uppsala Universitet. Hennes forskning kretsar kring hur barns sinnesupplevelser hänger ihop med hälsosamma matvanor, med särskild fokus på luktsinnet. 

Hur kan vi stötta föräldrar mot bra matvanor tidigt i livet?

Maria pratar om hur och vad vi äter är bland de tidigaste vanor vi etablerar och samtidigt bland de svåraste att ändra. Begreppen god hälsa och goda matvanor är komplexa och BVC kan och behöver stötta och vägleda föräldrar genom den informationsstorm som de möts av idag. Vad ligger då i begreppet goda matvanor? Var får föräldrarna sin information ifrån och hur kan vi stötta dem i sitt föräldraskap? Maria berättar också om Matkassen som är ett bra verktyg för att etablera goda matvanor

Föreläsare: Maria Briggert Bengtsson, Leg dietist och barnhälsovårdsdietist i Västra Götalandsregionen. Har jobbat med vårdutveckling för BVC i många år och innan dess kliniskt verksam inom primärvården. Aktiv både regionalt och nationellt inom flertal områden men främst kring små barns nutrition och tillväxt samt förebyggande av övervikt och obesitas. Brinner för det goda samtalet om kost och hälsa.

Barn och obesitas

Claude och Pernilla pratar om ämnet barn och obesitas.  Sedan 1980-talet har det skett en dramatisk ökning av övervikt och obesitas hos barn. Orsakerna är många, men samhällets förändring och därtill ändrade vanor är några. Obesitas ökar risken för sämre skolprestationer och sjuklighet redan i barnaåren. Men det går att göra skillnad. Claude och Pernilla kommer förutom att prata om dagens situation, även att ge oss verktyg som kan fungera som ett stöd för de föräldrar som behöver hjälpa sina barn till en bra vikt.

Föreläsare: Claude Marcus, professor, barnläkare och forskargruppsledare och Pernilla Danielsson Liljeqvist, PhD,
legitimerad sjuksköterska.

Järn och barn de första åren

Staffan Berglund berättar om järn som är en av kroppens viktigaste byggstenar och en helt essentiell mineral för en optimal tillväxt och utveckling hos det lilla barnet. I decennier har järnbrists betraktas som ett av våra mest förekommande bristtillstånd och stora satsningar har gjorts för att förbättra intaget av järn hos växande barn. Men studier på senare år har visat att järn i för stora mängder också kan ge negativa effekter på hälsan vilket försvårat framtagandet av rekommendationer och riktlinjer för järnintag. Den rätta balansen mellan för mycket och för lite järn till barn i olika åldrar har visat sig svårare än många tidigare trott. Idag finns förbättrad kunskap kring vilka råd som ska ges men det finns också många kvarstående frågetecken.

Om föreläsaren: Staffan Berglund är överläkare och docent vid Barn- och Ungdomscentrum och Enheten för Pediatrik på Umeå Universitetssjukhus. Han har i över 15 år bedrivit forskning kring spädbarnsnutrition med fokus på järnintag och järnmetabilism hos barn. I sin föreläsning  summerar han det rådande kunskapsläget kring behovet och omsättningen av järn i olika åldrar.

Varför behövs tillväxtkurvor och hur påverkas tillväxten av otillräcklig nutrition och mag-tarmsjukdom?

HelénSchürer Ördén och Niklas Nyström tar oss igenom den här föreläsningen om tillväxtkurvor. Tillväxten är en bra och enkel mätare på om barnet följer en normal utvecklingstakt eller inte, och därmed ett av våra bästa verktyg för att värdera om ett barn följer sin genetiska utvecklingsplan. Genom att följa tillväxten för alla barn kan vi fånga upp de barn som på grund av sjukdom eller otillräcklig nutrition, riskerar att utvecklas onormalt och lotsa dessa barn in i barnsjukvården för vidare utredning och behandling.

Att läsa av barns tillväxtkurvor är alltså ett av barnhälsovårdens och barnsjukvårdens viktigaste verktyg men kurvorna kan också vara svåra att tolka. Under denna föreläsning, som är kliniskt inriktad, kommer fokus att ligga på att bedöma tillväxtkurvor utifrån autentiska sjukdomsfall, vad man bör reagera på samt hur tillväxten påverkas av näringsstöd och behandling. Det kommer att ges utrymme för frågor och dialog med föreläsarna fortlöpande under föreläsningen.

Om föreläsarna:
Barndietist Helén Schürer Ördén och överläkare Niklas Nyström arbetar båda vid Barngastrocentrum Uppsala och har tillsammans många års klinisk erfarenhet av hur barns tillväxt påverkas av nutritionsproblem och sjukdomar i mag-tarmkanalen.

Små barns ätande och det viktiga samspelet mellan barn och föräldrar

Den 26 april föreläste Lene Lindberg om det viktiga samspelet mellan barn och föräldrar. Barn är olika från början och det kan tidigt spegla sig i deras inställning och förhållande till mat. Hur föräldrar bemöter och hanterar barn i matsituationen, så kallad lyhördhet, bidrar också till små barns ätande.  "Ät upp maten på tallriken" är säkert en fras många av oss känner igen, men hur påverkar det barnets matintag och den egna regleringsförmågan? En viktig faktor i barnets tidiga utveckling är regleringsförmågan som i matsituationen handlar om hur barnet lär sig att styra intaget av mat efter behov. Samspelet mellan barn och föräldrar blir därför viktigt för hur barn lär sig att äta. Hur regleringen av födointag utvecklas tidigt kan bidra till hur barnets tillväxt utvecklas på längre sikt. Lene presenterar aktuell forskning och hur den kan användas i förebyggande arbete med barn och föräldrar. Lene kommer att ge tips och råd till dig som arbetar med små barn och deras föräldrar.

 Om föreläsaren: 

Lene Lindberg är docent i psykologi och lektor i folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet. Lene är anställd som psykolog i Region Stockholm där hon arbetar med utveckling och utvärdering av insatser inom bland annat barnhälsovården. 

Förlossningsdepression

28 mars föreläste Ann Josefsson om förlossningsdepression.

En så kallad baby-blues är något som omkring häften av alla mammor går igenom inom några dagar efter förlossningen. De känner sig ”upp och ner” och kan börja gråta utan någon speciell anledning. Baby-blues är helt normalt och varar oftast bara i ett par dagar.
Förlossningsdepression däremot debuterar vanligen under de första tre månaderna efter förlossningen. En del nyblivna mammor har svårt att känna någon glädje. Vardagen känns tung och grå. De upplever att de är väldigt känsliga och lätt blir upprörda. Andra reaktioner kan vara stegrad oro och känslor av hopplöshet inför hela livssituationen. Depression i samband med förlossningen drabbar ungefär var åttonde kvinna. Vad är en förlossningsdepression och hur känner man igen dess symptom? Skiljer symptomen sig från depressioner vid andra tider i livet?

Vad kan jag som BVC-sköterska eller personal inom vården göra för att lindra?

Om föreläsaren:
Ann Josefsson är överläkare och professor i obstetrik och gynekologi. Hon har under många år arbetat dels som mödrahälsovårdsöverläkare och dels som förlossningsläkare. Hennes avhandling handlade om förlossningsdepression och den fortsatta forskningen har i stor utsträckning rört psykisk ohälsa i samband med graviditet och förlossning.

Selektivt ätande hos barn med NPF-diagnoser*

Den 8 februari fick vi lyssna till Agneta Frängsmyr föreläsning om selektivt ätande hos barn med NPF-diagnoser. När ett barn äter selektivt utlöser det oro hos omgivningen. Oro på många plan; för näringsintag, utveckling, tillväxt, brister i föräldraförmåga, omsorgsbrister mm. Det är lätt att föräldrarna känner sig som dåliga, eller att som personal vara den som ”skammar”. Oro smittar! Om stunden vid bordet är stressad och kravfylld mår barnet inte bra och ätandet blir svårt. Lusten att våga försvinner. Trygga föräldrar skapar istället en trygg och trivsam måltidssituation som inbjuder till ätande. Men när är oron befogad? När är det dags att remittera vidare? Vad kan man göra? Agneta kommer att dela med sig av hennes erfarenheter ur dietistperspektivet.

*Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Om föreläsaren:
Agneta Frängsmyr  är legitimerad dietist men har även en bakgrund inom storkök och internat. De senaste 20 åren har hon arbetat på barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten och även 8 år på Barnkliniken, NUS. På habiliteringen har Agneta mött många familjer med barn som äter selektivt där det varit viktigt att ha nära samarbete med övriga team bestående av logoped, specialpedagog, psykolog. Agneta deltar även i habiliteringens föräldrautbildningar och erfarenhetsutbyten.

 

Matmyter, pseudovetenskap och argumentationsfel

Den 15 november höll Jacob Gudiol en föreläsning om hur vi idag behöver vi hantera ett enormt flöde av information i olika kanaler. Att veta vad som är rätt och fel känns nästan omöjligt. Du som arbetar inom barnhälso- eller barnsjukvården möter sannolikt många föräldrar som känner sig förvirrade och ibland stressade av alla tips och råd som cirkulerar på nätet. Vad är det som skiljer myter från fakta? Hur vet vi att vissa saker är helt fel och att andra teorier stämmer väldigt bra med verkligheten? Och hur ska vi förhålla oss till alla sakerna som vi faktiskt inte vet säkert om de stämmer eller inte? Det kommer Jacob Guidol ge svar på i den här föreläsningen tillsammans med exempel från kostvärlden.

Jacob Gudiol är legitimerad fysioterapeut (sjukgymnast) med en Master i Sport Science inriktning sport medicine från Lunds Universitet. År 2021 blev Jacob utnämnd till årets folkbildare 2021. Priset ges till en person eller flera personer eller organisation som under året arbetat för populariseringen av vetenskap.  Jacob Gudiol är flitigt anlitad som föreläsare.

 

Att amma - lätt som en plätt, eller? Med Gerd Almquist Tangen

Den 19 oktober föreläste Gerd Almquist Tangen  om amning och dess påverkansfaktorer. Det finns ofta en föreställning om att det är så lätt att amma. Det är bara att lägga barnet till bröstet och det fixar sig själv,  men vad många inte alltid känner till är att amningen påverkas av en mängd olika faktorer bland annat mammans utbildning, sömn, stress, våld i nära relationer, smärta med mera. Gerd kommer att guida oss igenom olika påverkansfaktorer och också prata om hur vi kan stötta mamman på olika sätt för att ge henne den hjälp som just hon behöver.

Gerd Almquist Tangen är barn- och distriktssjuksköterska, med.dr, sakkunnig inom barns hälsa, nutrition och tillväxt. Gerd har föreläst och skrivit många artiklar om amning och dess påverkansfaktorer. Gerd ingår i forskargruppen i Tillväxtprojekten i Halland och arbetar också som Hälso- och sjukvårdsstrateg i Region Halland.

 

Bröstmjölkens betydelse för barns hälsa med Magnus Domellöf

Den 28 september höll Magnus Domellöf en föreläsning om bröstmjölkens betydelse för barns hälsa. Bröstmjölken är den bästa kosten för spädbarn, och har förknippats med många hälsofördelar – men vilka evidens finns det för olika hälsoeffekter, t.ex. när det gäller allergi, övervikt, infektioner och IQ? Informativa studier kommer att presenteras i föreläsningen. Bröstmjölken är en komplex biologisk vävnad som innehåller många bioaktiva komponenter, t.ex. MFGM och humana oligosackarider. Hur dessa bioaktiva komponenter kan förbättra barns hälsa kommer också att förklaras under föreläsningen.

Om föreläsaren
Magnus Domellöf är professor i pediatrik vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet. Han är överläkare och arbetar kliniskt som neonatolog på Norrlands universitetssjukhus. Han leder forskargruppen N4 Research Group (se www.n4researchgroup.se) med forskning inom områdena pediatrisk nutrition, neonatologi, neurologisk utveckling och barn-kohorten NorthPop. Magnus undervisar även i pediatrik och neonatologi på Läkarprogrammet.

 

Om små barns magar med Helena Jonsson Rolandsdotter

En nyfödds magsäck är inte större än en physalis, men redan efter fyra veckor är den stor som en tomat. Tarmarna är inte heller fullt utvecklade vid födseln. Med tanke på hur mycket magtarmkanalen utvecklas på så kort tid och hur mycket barnet faktiskt äter i relation till sin kroppsvikt, är det inte så konstigt att det nyfödda barnet kan få problem med lite knorr och stök i magen. Studier visar dessutom att cirka 20 % av alla spädbarn drabbas av spädbarnskolik, en diagnos som numera ingår i gruppen funktionella magtarmbesvär.

Den 17 mars 2022 föreläste Helena Jonsson Rolandsdotter, om de vanligaste problemen som kan uppstå i små barns magar.

Från tarmens utveckling till magproblematik hos förskolebarn
Utöver lite inledande embryologi om hur magtarmkanalen utvecklas pratade Helena Jonsson Rolandsdotter om kolik och andra smärtsamma tillstånd hos de allra minsta. Hon går även igenom förstoppning och andra magrelaterade problem hos barn i förskoleåldern och hur man kan skilja godartade, från mer allvarliga tillstånd.

Om föreläsaren
Helena Jonsson Rolandsdotter, barnläkare och överläkare på Sachsska barn- och ungdomssjukhusets enhet för pediatrisk gastroenterologi och nutrition, SÖS i Stockholm och har tidigare föreläst för Semper "Om förstoppning hos små barn".

Om föräldraskap - Att växa med uppgiften

Den 9 februari 2022 bjöd vi in till en föreläsning om föräldraskap med Berit Nordström.

Att bli förälder tillhör en av livets större omställningar och innebär för de flesta såväl glädje som påfrestningar. Hur blir man en tillräckligt bra förälder? Vilka föräldraförmågor behövs? Vad behöver barnet för att på sikt utvecklas till en välfungerande människa? Frågorna är många och osäkerheten kan kännas stor. Det finns vare sig perfekta barn eller perfekta föräldrar. Föräldraskap är en livslång skola. Att växa med uppgiften är en målsättning som gäller för såväl föräldrar som för yrkesutövare. Vi är alla barn i början.

Ur innehållet:

• Hur utvecklas barns tillit och trygghet, impulskontroll och motivation?
• Centrala föräldraförmågor
• Trygga relationer - ett möjligt vaccin mot ohälsa?
• Rötter och vingar
• Hur främjas barns språkutveckling?
• Lekens betydelse
• Om rätten att få misslyckas
• Balans mellan stimulans - vila
• Att växa upp i en digital värld
• Inlärning via social interaktion kontra skärmar
• ”Timingens” centrala betydelse i barns utveckling

Om Berit Nordström
Berit Nordström fil dr., leg. psykolog har lång erfarenhet av arbete inom Barnhälsovården. Hon har också under många år arbetat som lektor vid medicinska fakulteten, Lunds universitet och där forskat om barns utveckling. Berit har även handlett personal inom mödra-barnhälsovård, förskola, socialtjänst samt neonatalvård.