Header Baby - babis äter broccoli - Semper Barnmat

Små barns mat

Ett barn som får bröstmjölk och/eller modersmjölksersättning, verkar nöjt och går upp i vikt behöver ingen annan mat före sex månaders ålder. Både bröstmjölk och modersmjölksersättning ger den energi och näring som barnet behöver under de första 6 månaderna (D-droppar rekommenderas som tillskott till alla barn).

Goda matvanor börjar tidigt

Att bli förälder kan vara både underbart och omtumlande och som förälder har man många viktiga uppgifter att fylla. En handlar givetvis om maten. Att tidigt servera näringsrik och varierad mat, ger inte bara barnet förutsättningar att växa och utvecklas, det är även en viktig och rolig uppgift som leder till goda matvanor. Att redan från start låta barnet sitta med vid bordet tillsammans med den övriga familjen kan bli en ganska livlig upplevelse, men också mycket betydelsefull.

Prata gärna med föräldrarna om att låta måltiden bli en trevlig stund av samvaro för hela familjen, utan krav och måsten!

Små smakprov

Någon gång runt 4–6 månader brukar barn börjar intressera sig för mat och det märker föräldrar genom att de ser att barnet är nyfiken på vad familjen äter. Barnet kan då, om föräldrarna vill, få små smakprov av familjens mat motsvarande 1 kryddmått, av mjuk och lös konsistens. Om intresset finns kan barnet få smaka dagligen, annars bara smaka någon gång ibland.

När barnet får små smakprov rekommenderas fortsatt amning eller modersmjölksersättning, precis som tidigare. 

Smakportioner 

Vid 6 månaders ålder rekommenderas att alla barn erbjuds små smakportioner av mat dagligen som successivt ökas på så att barnet lär sig äta. De första dagarna så räcker det med någon tesked. Under tiden som man börjar med smakportioner fortsätter man att ge bröstmjölk/tillskottsnäring för att barnet ska få i sig vad det behöver av energi och näring. I början, när matportionerna är små, behövs mer bröstmjölk/tillskottsnäring än när barnet längre fram äter mer mat. Tillskottsnäring (BabySemp 2) är anpassad för barn från 6 månaders ålder och innehåller bl.a. lite mer energi, men framförallt mer järn än modersmjölksersättning för att tillgodose barnets ökade järnbehov. Det finns inga direkta riktlinjer hur snabbt man kan/ska öka den fasta maten från 6 månaders ålder, utan man brukar säga att barnets intresse får styra. I början handlar det mest om att barnet ska få vänja sig vid nya smaker och konsistenser för att senare lära sig tuggrörelser så föräldrarna behöver inte vara oroliga om barnet vill gå långsamt fram.

Hur börjar man? 

På Livsmedelsverkets hemsida finns en lista över livsmedel som man bör undvika att ge till barn under 1år. I övrigt så kan man låta barnet prova det mesta så länge maten har mjuk konsistens så att barnet inte sätter i halsen. Det finns i dagsläget inga allmänna rekommendationer för vad man ska börja med. Ny forskning visar dock att det finns många fördelar med att introducera de lite mer utmanande smakerna (syrligt och bittert) redan när barnet börjar intressera sig för mat. Genom att ”öva” på dessa smaker så ökas möjligheten att acceptera och tycka om grönsaker, rotfrukter, bär och frukt, något som är nyttigt både för stor och liten och som kan leda till goda matvanor senare i livet. Tipsa därför gärna att föräldrarna kan börja med rotfrukter, grönsaker samt bär och frukt som har en lite mer bitter och syrlig smak. Sött, fett och salt är smaker vi inte behöver träna på att tycka om, det verkar vara medfött. Det finns inte någon rekommendation om när på dagen man ska erbjuda smakportionen. Det viktigaste är att välja en tidpunkt när barnet är piggt och på bra humör. Föräldrarna kan välja att antingen laga egen mat, ge barnmat på burk eller en kombination av båda. Till hemlagad mat rekommenderar man att tillsätta 1tsk olja eller flytande margarin per portion. Till den färdiga barnmaten behövs inget extra fett då den redan innehåller en lagom mängd.

Måltidsordning

Alla barn är olika och de brukar vara bra på att själva visa om de vill ha mer eller mindre mat. Barn har bra aptitreglering – så var uppmärksam och låt barnet styra hur mycket det vill äta. Barn har liten magsäck och gör av med mycket energi, så ibland förvånas
man över hur ofta de behöver äta. När barnet börjar äta mer vanlig mat är det bra att hitta en måltidsordning som fungerar för familjen. Det ger förutsättningar för barnet att orka med hela dagen och det bidrar också att barnet får i sig all energi och näring som kroppen behöver. Måltidsordningen gör också att det blir mindre småätande mellan måltiderna och ger barnet bättre förutsättningar att äta den mat som serveras när det väl är matdags. Uppmuntra familjerna att sitta ner tillsammans och äta maten. Matstunden tillsammans med familjen ger barnet förutsättningar att växa och utvecklas och kan dessutom leda till goda matvanor längre fram. Barn lär av andra barn och vuxna och det är betydelsefullt att få den här stunden tillsammans. Uppmuntra så långt det är möjligt att familjen sitter ned och äter tillsammans oavsett om det är ett mellanmål eller full måltid.

Att äta själv

Det är bra att som förälder vara förberedd på att det kan bli kladdigt, men det är precis som det ska vara. Barnet behöver både smaka och känna på maten – då blir matstunden en lustfylld och positiv upplevelse. Det gäller att inte vara för snabb med att torka kladd runt munnen medan barnet provar sig fram. Att låta ditt barn själv försöka fånga upp maten som hamnat utanför är bra för munmotoriken. Och för mycket torkande i ansiktet kan bli ganska irriterande för en nybörjare vid tallriken. Tipsa gärna föräldrarna om att de har en sked och ger även barnet en sked.  Barnets delaktighet skapar matglädje och matning med sked är viktig för utveckling av barns munmotorik. Klämpåsen är en smidig förpackning att ha med i väskan när man är på språng. Uppmuntra gärna föräldrarna att sitta ner tillsammans och servera klämpåsen i en skål så att barnet får öva på att äta själv med sked.

Glutenintroduktion 

Livsmedelsverket har kommit med nya, enklare råd om hur gluten ska introduceras under småbarnsåret.  Enligt dessa ska man börja att ge mat med gluten på samma sätt som annan mat, dvs. genom små smakportioner från tidigast 4 månaders ålder. Det är fortfarande viktigt att gluten introduceras långsamt, lite i taget, men när under barnets första år man väljer att börja ge mat med gluten spelar ingen roll. Gluten kan alltså ingå i kosten redan från första början, så länge man börjar med en liten mängd som gradvis ökas. Senast vid 12 månaders ålder är det bra att gluteninnehållande spannmål ingår i kosten.

Här kan du läsa mer om Livsmedelsverkets rekommendation >>

Börja att ge gluten – gärna i form av gröt  

Gluten kan introduceras genom att man börjar med att låta barnet få små mängder gluten några gånger i veckan. Inte mycket, en liten tugga vitt bröd eller en liten sked gröt. Sen kan man långsamt öka mängden mat med gluten i.   

Vår barngröt innehåller en liten mängd gluten och är bra att börja med när man vill introducera gluten. Välling för barn under 1 år från Semper innehåller däremot inte några gluteninnehållande spannmål, utan är baserade på havre och/eller majs.   

När barnet så småningom börjar äta riktig mat så kan man variera med spannmål som innehåller gluten och spannmål som inte gör det.   

Det viktiga järnet  

Järn behövs för barnets intellektuella utveckling och förståelse samt för att säkerställa den viktiga blodbildningen. Järn är ett näringsämne som små barn har svårt att få tillräckligt av. Barnets medfödda förråd av järn minskar med tiden och för att tillgodose järnbehovet behöver det fyllas på. När barnet börjar äta vanlig mat bör den därför vara rik på järn. Gröt, välling och tillskottsnäring från Semper är berikade med värdefullt järn. Livsmedelsverket rekommenderar att barn erbjuds berikad barngröt eller välling under första året. Om barnet äter vegetarisk eller vegankost rekommenderar man att fortsätta upp till minst 2 års ålder. 1 portion barngröt eller välling ger nästan 1/3 av dagsbehovet av järn för ett litet barn. Eftersom barn behöver vänja sig med vanlig mat, och träna på att tugga mat med grövre konsistens, så bör gröt och välling måltiderna totalt sett inte bli fler än tre per dag.   

Bra källor till järn och tips för att öka intaget av järn

Allra mest järn finns det i inälvsmat och blodmat så som lever och blodpudding. Det finns även mycket järn i kött, ägg och skaldjur. Mörka köttslag som nöt- och viltkött har högre järninnehåll än ljusa, till exempel kycklingkött. I vegetabiliska livsmedel finns järn i baljväxter, framförallt i sojabönor men också i exempel linser och kikärtor. Nötter och frön samt torkad frukt är andra vegetabiliska källor till järn. Det är svårare för kroppen att ta upp det järn som finns i vegetabiliska livsmedel än det som finns i kött. Vitamin C hjälper till att öka upptaget av järn i vegetabiliska livsmedel. C-vitamin finns framförallt i frukt, bär, grönsaker och rotfrukter.

Matlagningstips

En gryta, soppa eller köttfärssås som lagas i en gjutjärnsgryta tar åt sig lite av järnet från grytan och maträtten blir mer järnrik. Med syrliga ingredienser i grytan, som till exempel krossade tomater eller citron, så blir det lite ännu lite mer järninnehåll som blandar sig med maträtten. För de barn som varierar den industritillverkade gröten med hemlagad gröt är det viktigt att hitta en annan källa till järnet. Detta kan man göra genom att smula ner lite paltbröd i gröten eller att tillaga den med BabySemp 2 (från 6 månader) eller BabySemp 3 (från 9 månader).