OTIS-studien
Forskning har visat att maten under spädbarnstiden har stor betydelse för hälsan senare i livet. Studier visar även att barn i många länder inte får i sig rekommenderat intag av frukt och grönsaker. Ett ökat intag av baljväxter, frukt och grönt, skapar förutsättningar för en mer hälsosam och hållbar kosthållning för både barn och vuxna, i linje med FN:s globala hållbarhetsmål för år 2030.
Golden standard för tilläggskost?
Under de första 6 månaderna av ett spädbarns liv är bröstmjölk ”golden standard” för födointag. För perioden därefter, då barnet ska börja vänja sig vid att äta vanlig mat, finns idag ännu ingen sådan motsvarighet. Dagens kostråd till små barn grundas på tradition och erfarenhet, medan evidensbaserad forskning om vad som är lämpligt/bäst att börja introducera för långsiktig hälsa i princip saknas. Den nya forskningsstudien OTIS bidrar nu med en viktig pusselbit. Kanske kan resultaten utgöra grunden för en ny golden standard för tilläggskost med riktlinjer för hur vi ska introducera nya smaker och livsmedel för våra minsta?
OTIS, som står för Optimerad tilläggskoststudie, genomfördes på institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet. Syftet var att se hur man genom systematisk introduktion av grönsaker och frukt, följt av en nordisk kost rik på vegetabilier, fisk och spannmål, kan bidra till att lägga en god grund för hälsosamma matvanor hos små barn. I studien användes lokala råvaror för att på längre sikt hitta en bättre kost även ur ett hållbarhetsperspektiv.
Resultatet från studien bidrar med ny information om vad man kan göra hemma för att våra barn ska serveras en tilläggskost som är hälsosammare och samtidigt mer miljömässigt hållbar.
Så här gick det till
Till studien rekryterades 250 barn som slumpvis fördelades på två grupper. En kontrollgrupp och en studiegrupp om 125 barn vardera. Barnen i studiegruppen fick en systematisk introduktion av frukt och grönt enligt ett 24-dagars smakprovsschema. Föräldrarna instruerades att systematiskt introducera åtta olika grönsaker, rotfrukter, bär och frukter med en variation av smaker, där vissa var lite bittrare och surare (äpple, gröna ärtor, hallon, blomkål, havtorn/lingon, majrova, tranbär och rättika). Var och ett av de olika livsmedlen erbjöds tre gånger per dag under tre på varandra följande dagar under totalt 24 dagar. Därefter fick barnen i studiegruppen en kost rik på grönsaker, rotfrukter, bär och frukt. I kontrollgruppen åt barnen traditionell tilläggskost enligt nuvarande näringsrekommendationer (NNR, Livsmedelsverket). Provtagning skedde då barnen var 4–6, 9, 12 och 18 månader. Studien pågick under nära 5 år och resultaten bearbetas fortfarande och presenteras efter hand. En doktorand vid universitetet driver studien och föräldrar med barn som ingår i studien träffar regelbundet doktoranden, barnsjuksköterskor och dietister.
Resultaten
Resultatet av studien visar att små barn som ätit en tilläggskost baserad på lokala råvaror och som systematiskt introducerats till smakportioner från 4–6 månaders ålder, ökade sitt intag av grönsaker, bär och frukt fram till 18 månaders ålder, vilket är positivt ur hållbarhetssynpunkt. Det ökade intaget av grönsaker, bär och frukt medförde att proteinintaget blev väsentligt lägre, vilket även kan medföra hälsofördelar. Senare års forskning har visat att kostfaktorer som högt intag av protein och mättat fett samt lågt intag av frukt och grönsaker, ökar risken för fetma, blodfettsrubbningar, typ 2-diabetes och högt blodtryck senare i livet.
Tillväxtkurvorna hos barnen som åt mer grönsaker, frukt och bär skiljde sig inte jämfört med kontrollgruppens. Däremot var serum-urea noterbart lägre i gruppen som åt en kost rik på grönsaker och frukt, vilket speglar det lägre proteinintaget. Gruppen hade även noterbart högre serum-folater, vilket hänger ihop med det högre intaget av grönsaker, bär och frukt.
Nya kunskaper
Resultatet från studien bidrar med ny information om vad man kan göra hemma för att våra barn ska serveras en tilläggskost som är hälsosammare och samtidigt mer miljömässigt hållbar. Det innebär att vi med nyvunnen fakta från studien kan bidra till förbättrade framtida näringsriktlinjer för spädbarn i såväl Sverige som andra länder.
Hur valdes smakerna ut?
Ulrica Johansson, forskare i OTIS-studien svarar: Smakprovernas syfte i den nordiska kosten var att ta tillvara på att vi i Norden har många råvaror som innehåller en blandning av sura och bittra smaker. Sådana smaker som kan vara bra smakinlärning för spädbarn vid 4-6 månders ålder då de är mottagliga även för dessa tuffare inte inlärda smaker som senare oftast inte accepteras från 1,5 år när matneofobi/matvägran inträder.