Vad är STEP-metoden?

Inspirerade av de fina resultaten från OTIS-studien har vi på Semper utvecklat en praktisk metod kallad STEP-metoden. STEP-metoden som finns tillgänglig som en app ger pedagogisk vägledning i hur man systematisk kan introducera grönsaker och vegetabiliska produkter under en 24-dagarsperiod.

Barn äter barnmat från Semper vid matbordet

Goda matvanor från start

Målet med STEP är att steg för steg hjälpa föräldrar att introducera grönsaker, frukt och bär redan vid start när barnet börjar äta fastare föda. När man kan börja med STEP-metoden det väljer föräldrarna, men det görs bäst när det så kallade ”smakfönstret” är öppet, vid ca 4-6 mån. Föräldrarna märker detta genom att se att barnet är nyfiken på vad resten av familjen äter. Vid sidan om de små smakproven uppmanas föräldrarna att fortsätta amma eller ge modersmjölksersättning/tillskottsnäring precis som tidigare. Man kan dock starta med STEP-metoden ända upp till 1 år.

En bra start med sunda matvanor, påverkar hälsan senare i livet. Därför är det viktigt att etablera goda matvanor hos våra barn, redan från början. De flesta länder har rekommendationer för intag av grönt och frukt. Dessvärre visar studier att barn i skolålder ändå inte kommer upp i de mängder som rekommenderas.

Börjar man med smakmetoden redan från start, och sedan fortsätter att aktivt servera grönsaker, bär och frukt, ökar chanserna att barnet äter mer av detta under de första åren och får en bra och livslång relation till dem.

Så går det till

Under en 24-dagarsperiod låter man barnet smaka på puréer av 4 grönsaker och 4 frukter/bär enligt ett särskilt schema. Recepten är enkla att tillaga och finns i STEP-appen och på vår hemsida. OBS! Puréerna går inte att köpa utan måste tillagas av föräldrarna.
De 24 dagarna är indelade i faser om tre dagar.
I varje fas spelar en grönsak, bär eller frukt huvudrollen – en del lite surare eller bittrare – och kommer alltså att serveras tre gånger om dagen i tre dagar i rad.
Det innebär att varje livsmedel kommer att ha serverats totalt 9 gånger under smakperioden.

Hur ska vi tolka barns ansiktsuttryck?

Ofta ler barn när smaken är söt, men är smaken till exempel bitter eller sur kan de grimasera, rysa till eller rynka näsan eller pannan, eller skaka på kroppen, men det betyder inte att inte barnet inte gillar smaken utan bara att det är en ny upplevelse och efteråt kan de ändå sträcka sig efter skeden eller gapa igen för att få mer.

Det viktiga är att vara lyhörd som förälder när barnet är nyfiket och intresserat trots att smaken kan vara en annorlunda upplevelse än till exempel en söt smak. Även vi vuxna grimaserar när vi äter något surt eller bittert (sura godisar!) men det betyder ju inte att vi inte gillar det utan att smaken är sådan, likaså är det hos barnen.

Tyvärr kan en grimas som kommer efter ett surt eller bittert smakprov lätt feltolkas, vilket gör att många gånger undviks dessa smaker i introduktionen. I stället är det viktigt att uppmärksamma att barnet sväljer, sträcker sig efter skeden eller skålen, ser ut att intressera sig för mer o.s.v. Det gör inget att det mesta av smakprovet åker ut när föräldrarna provar nya smaker. Det viktiga är att de fått ta del av smaken och får hantera den nya smaken i munnen, inte att de lyckas svälja det. Prata gärna med föräldrarna om hur vi bör tolka ansiktsuttrycken hos barnen när de får smaka på lite mer bittra och sura smaker.

OTIS-studien visar att det verkar som att vi kan få barn att tycka mer om grönsaker, rotfrukter och frukt genom att introducera surare och bittrare smaker när barnet börjar intressera sig för mat, tack vare att smakfönstret är öppet. Det är helt enkelt bra att passa på!

För barnen...

En bra relation till grönsaker och frukt, innebär matvanor som senare i livet bidrar till en bättre hälsa. Till exempel minskar risken för typ 2 diabetes, fetma och hjärt- och kärlsjukdomar. Genom STEP kan lite sura och bittra smaker introduceras, för att påverka grönsaks- och fruktintaget även på lång sikt. Allt i enlighet med de globala hållbarhetsmålen.

...och för planeten.

Genom att öka vårt intag av närproducerade baljväxter, grönsaker och frukter, bidrar vi till såväl en hälsosam mat som en hållbar produktion. Allt i linje med FN:s globala hållbarhetsmål för 2030.