Fettskolan
Varför mjölkfett, och vad är det bra för? Det tänkte vi försöka förklara här.
Amning har fördelar och rekommenderas i första hand. Då bröstmjölken inte räcker till eller om barnet inte ammas helt eller delvis används modersmjölksersättning efter samråd med BVC eller hälso- sjukvårdspersonal.
Barn och fett
Barn under två år behöver mycket mer fett i maten än vuxna. Det är för att barn växer så snabbt och deras kroppar utvecklas mer under första året än någon annan tid i livet. Att bygga upp ett starkt immunförsvar och lära sig förstå och relatera till sin omvärld är bara några av de saker som ett litet barn ska klara av den första tiden. Det ställer höga krav på maten, som därför måste vara närings- och energität. Och innehålla bra fett, såklart.
Bröstmjölkens fett
Så varför mjölkfett? Mjölkfett finns naturligt i både bröstmjölk och mjölk. Bröstmjölk är en unik källa till näring och består av hundratals ämnen, t ex laktos, mjölkfett , proteiner, vitaminer och mineraler som behövs för det snabbt växande barnet. Plus att den ger ett naturligt skydd mot infektion. Mjölkfettet i bröstmjölken står för 40 till 50% av ditt barns dagliga energiintag. Men mjölkfettet ger inte bara energi utan är viktigt för ditt barns utveckling och tillväxt. Senare års forskning har visat att mjölkfettet och dess komponenter är viktigt också för utveckling av nervsystemet och hjärnan, och immunsystemet utveckling.
Varför är fett så viktigt?
Att fett ger kroppen energi och lagras i fettväven som energireserv känner många till. Men fettet har många fler funktioner i kroppen. Fettväven isolerar och skyddar inre organ. Fett är även viktigt för utvecklingen av hjärnan, nervsystemet, immunförsvaret och för hur magen och tarmarna fungerar. Spännande, eller hur!
Fett behövs dessutom för att kroppen ska ta upp de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K. Via maten får vi i oss många olika fettsyror. Vissa fettsyror kan kroppen bilda själv, men andra som faktiskt är livsnödvändiga måste vi få i oss via maten, tex omega 3 och 6.
Barn under två år behöver mer fett i maten jämfört med vuxna eftersom barn växer och utvecklas så snabbt.
Fett innehåller olika fettsyror I fett vi äter finns olika typer av fettsyror. De indelas mättade, enkelomättade och fleromättade fettsyror.
- Mättade fettsyror finns i animaliskt fett, men även i vissa vegetabiliska fetter som t ex kokosfett.
- Enkelomättade fettsyror finns i olivolja och rapsolja, men även i t ex mandel och avokado.
- Fleromättade fettsyror finns främst i vegetabiliska oljor och i fet fisk. De fleromättade fettsyrorna indelas huvudsakligen i två grupper; omega- 3 och omega-6.
Vad är mjölkfett?
Mjölkfett som finns naturligt i bröstmjölk och komjölk innehåller både mättade, enkelomättade och fleromättade fettsyror. Mjölkfett innehåller miljontals små fettkulor. I mitten av varje fettkula finns en kärna som innehåller fett (triglycerider). Kärnan omges av ett tunt skal eller membran, som kallas mjölkfettkulemembran. I membranet finns en mängd aktiva ämnen som är viktiga för utvecklingen av nervsystemet, hjärnans funktion och immunförsvaret.
Ytterligare en bra effekt med mjölkfett är att risken för förstoppning minskar. Konsistensen på bajset blir mjukare när ett ämne som heter beta-palmitat naturligt bildas när mjölkfettet bryts ner i kroppen. De bidrar till att det inte är lika vanligt att barn som dricker bröstmjölk får trög mage eller förstoppning.
MFGM – ett fett smart membran
I både bröstmjölk och komjölk finns det här membranet runt de små fettkulorna. På engelska kallas det Milk Fat Globule Membrane och förkortas därför MFGM. På svenska kallas det mjölkfettkulemembran.
Membranet innehåller unika fetter (fosfolipider; sfingomyelin och gangliosider) och proteiner (glykoproteiner), som kan bidra till skydd mot sjukdomar. I membranet finns också kolesterol som ingår i cellernas membran och behövs för utveckling av hjärnan och nervsystemet.
Mage och mjölkfett
En nyfödds magsäck är inte större än en stor vindruva men redan efter 4 veckor är den stor som en tomat. Tarmarna är inte heller fullt utvecklade vid födseln och det är helt normalt. Spädbarnets tarmar måste vänja sig vid den första maten (bröstmjölk eller modersmjölksersättning) som passerar och det är inte konstigt om barnet får lite knorr och stök i magen i början. Samma sak kan även ske när barnet får börja smaka lite mer vanlig mat vid ca 6 månaders ålder och då är det heller inte ovanligt att barnet blir lite förstoppat. Så de allra flesta magproblem som uppstår under spädbarnsåret är helt normala och utgör alltså en naturlig del av utvecklingen. Småkräkningar kan bero på att magmunnen inte är färdigutvecklad vid födseln och att den lilla magsäcken inte rymmer så mycket. Kräkningar minskar oftast med ökad ålder.
De ämnen som finns i mjölkfett hjälper också magen att fungera som den ska
Genom mjölkfett kan barnet få i sig en speciellt ämne (beta-palmitat) som förbättrar kroppens upptag av kalcium och fett och minskar risken för förstoppning. Barn som får bröstmjölk är ofta mindre förstoppade och en anledning till det kan vara just beta-palmitat. Ytterligare komponenter i mjölkfettet (gangliosider) kan också bidra till att förbättra tarmfloran.
Immunförsvaret och mjölkfett
Att immunförsvaret sitter i magen pratas det mycket om, men stämmer det verkligen? Jo, idag är man övertygad om att en stor del, ca 75-80 % av immunförsvaret sitter i just mage och tarm och att det är viktigt med en bra tarmflora redan från födseln. Vad vi äter under livet kommer att påverka tarmfloran och därmed även immunförsvaret. Immunsystemet är fullt utvecklat redan när man föds, men det är otränat. Redan i tarmen hos spädbarnet är goda tarmbakterier viktiga för utveckling av immunsystemet och det mognar allteftersom vi utsätts för infektioner och bakterier.
I mjölkfett finns även ämnen som bidrar till att bygga upp försvaret mot olika sjukdomar
Aktiva komponenter i mjölkfett (glykoproteiner och MFGM) har betydelse för immunförsvaret och skyddet mot sjukdomar bland annat öroninflammationer hos spädbarn. MFGM har också visats skydda mot diarré sjukdom hos späda och små barn.
Hjärnan och mjölkfett
Visste du att ...
- När barnet är två år så har hjärnvolymen ökat ca 4 gånger! Under spädbarnsåret växer alltså hjärnan otroligt mycket. Då är det lätt att förstå att spädbarnets hjärna behöver dubbelt så mycket energi som den vuxna hjärnan för att hålla sig igång.
- Att fiskolja med långkedjiga omega 3 är viktigt för hjärnans utveckling känner många till. Även i mjölkfett finns en rad olika ämnen som är viktiga för hjärnas utveckling.
- Bröstmjölk är rik på kolesterol, precis som mjölkfett och MFGM. Kolesterol behövs för utvecklingen av hjärnan och nervsystemet. Forskningen visar att barn som får i sig kolesterol från mjölkfett kan få en lägre nivå av kolesterol i blodet som vuxna, vilket minskar risken för hjärt-och kärlsjukdom.
- Andra komponenter i mjölkfett (MFGM och fosfolipider) har i studier visat sig ha betydelse för utvecklingen av nervsystemet och intellektet, den kognitiva utvecklingen förbättras.I mjölkfett finns alltså flera ämnen som är bra för hjärnans och nervsystemets utveckling. Ett barns intellektuella utveckling påverkas av många fler faktorer som tex uppväxt miljö och gener.
Fettets krångliga ord
Här kan du läsa mer om fettets innehåll och dess betydelse för ditt barns utveckling.
Triglycerider: Triglycerider är det fett som kroppen använder för att lagra energi. Största andelen fett i bröstmjölk och mjölk utgörs av triglycerider.
Lipider: Ett annat ord för fetter är lipider. Exempel på när ordet används är när man talar om t ex fosfolipider.
Fosfolipider: I mjölkfett finns en viss sorts fosfolipider som är viktiga för hjärnans celler och kan ha en positiv inverkan på den neurologiska utvecklingen
Sfingomyelin: Sfingomyelin är en fosfolipid som inte finns i vegetabiliskt fett, utan endast i mjölkfett och som är mycket viktig för hjärnans celler, centrala nervsystemet samt den neurologiska utvecklingen.
Gangliosider : Gangliosider utgör en stor del av fosfolipiderna i nervsystemet och cirka 10 % av hjärnans fettinnehåll består av gangliosider. De ingår bland annat i cellernas membran och är viktiga för utvecklingen av nerv-, mag- och tarmsystem och immunförsvaret. Gangliosiderna kan även bidra till att förbättra tarmfloran.
Kolesterol: Kolesterol tillhör en grupp fett som heter steroler, och bröstmjölk är rik på kolesterol. Kolesterol behövs för utvecklingen av nödvändiga kroppsfunktioner, däribland hjärnan och nervsystemet.
Glykoproteiner: Glykoproteiner är som framgår av namnet proteiner (med en kolhydratdel) som ingår i kroppens cellmembran och bidrar till flera viktiga funktioner som t ex immunförsvaret och skyddet mot sjukdomar.
Beta-palmitat: Den vanligaste mättade fettsyran i mjölk är palmitinsyra. När palmitinsyra från mjölk bryts ner bildas beta-palmitat som bidrar till ett upptag av kalcium och fett vilket kan minska risken för förstoppning.
MFGM: Skalet runt mjölkfettkulan, MFGM (mjölkfettkulemembran) finns naturligt i mjölk och bröstmjölk och innehåller i sin tur fosfolipider som till exempel sfingomyelin, gangliosider, samt glykoproteiner och kolesterol.
Omega-3 och 6: Omega-3 och 6 är så kallade essentiella (livsnödvändiga) fettsyror och behövs i kroppens alla celler och för att hjärnan ska utvecklas normalt, men är också viktiga för synens utveckling.