STEP-metoden, pappa och Lykke

Hela familjen fick ett grönt lyft!

Lykkes mamma Ronja berättar: När Ronja blev erbjuden att vara med i en studie kring introduktion av barnmat, tyckte både hon och maken att det var en bra idé. 

– Vi blev kontaktade med ett erbjudande att ställa upp i en studie och kände att det var en positiv sak att tacka ja till. Framförallt för att vi är för forskning.

Deras dotter Lykke skulle när tiden var inne, följa ett program som baserades på nordisk kost med råvaror som finns i vår närhet. Hon skulle sedan introduceras till grönsaker och frukt enligt ett visst schema så att varje grönsak eller frukt testades i tre dagar innan de bytte.

– Jag ska väl erkänna att vi till en början var lite oroliga när vi fick den nordiska kosten att följa, säger mamma Ronja. Vi har bekanta som deltagit i studien – en familj som skulle äta enligt den nordiska kosten och en annan familj som skulle äta traditionell mat som den rekommenderas av livsmedelsverket. Så vi hade lite koll på vad det innebar.

Ronja förklarar att oron låg kring det faktum att storebror som är 18 månader äldre, åt ris och pasta som vanligt medan Lykke skulle serveras potatis och matvete.

– Storebror hade dessutom sina fruktfavoriter av den mer exotiska sorten. Men det gick bra. Vi fick parera lite så att storebror fick passa på att äta kiwi, mango och banan när Lykke låg och sov, berättar Ronja.
 

Enkelt att följa programmet

Ronja som var hemma och mammaledig under uppstarten av studien var den som ansvarade för förberedelser och matningen. Hon berättar att det var roligt och inte alls särskilt krångligt att följa programmet. Råvarorna var lätta att få tag på och recepten var enkla att följa.

– Medan vi fortfarande höll på med smakportionerna var det ju så enkelt att frysa in små tärningar i en isbricka. Så det var lätt att förbereda för flera dagar i taget.

Ärtpurén blev en omedelbar favorit. Den tyckte Lykke så mycket om att det än idag är en favorit. 

– Hon älskar ärtor till allt och kan till och med ställa sig och äta frysta ärtor för att det är så gott. Även äppelpurén var en favorit.

Egentligen var det inte något problem med någon av frukterna, berättar Ronja. Det var däremot lite knepigare med majrova som inte var en favorit alls.

– Det kanske underlättar att hon inte är vår förstfödda, för jag var inte så orolig utan fortsatte tålmodigt med majrova enligt programmet. Om hon inte åt så mycket tänkte jag bara att hon säkert provar lite mer nästa gång.
 

Längd, vikt och blodprov

Under studien hade Ronja löpande besök med barnsjuksköterskorna som vid bestämda tillfällen mätte längd, vikt, huvudomfång och tog blodprov.

– Det gick väl till ungefär som på ett BVC-besök och var inte dramatiskt alls. De var så lugna och duktiga när de skulle ta blodprov att Lykke knappt reagerade. De hade en iPad med babblarna och blåste såpbubblor för att distrahera. Vid ett av de senare besöken filmade de också ett besök där de lekte med Lykke. Det gick väldigt bra generellt.

STEP-metoden
STEP-metoden, forskningsstudie vid Umeå unviersitet
STEP-metoden, forskningsstudie vid Umeå universitet

Hela familjen äter mer varierat nu

Ronja är glad att de ställde upp i studien och kan se att det har gjort skillnad på hur Lykke äter idag när hon är 3,5 år. Det ser hon genom att jämföra med storebror och hur hans grönsaksintag såg ut vid samma ålder.

Hela familjen äter mer varierat nu tack vare den här upplevelsen.

– Det är inte bara ärtorna, skrattar Ronja. Man kan se att hon generellt äter mer grönsaker än vad han gjorde. Och jag tror att det beror på att vi introducerade den sortens råvaror tidigare med henne.

Till familjer som vill testa 24-dagars metoden med hjälp av appen, har hon ett framgångsrikt tips:

– Var öppen att våga prova och se det som en rolig utmaning. Hela familjen äter mer varierat nu tack vare den här upplevelsen. Jag är ganska kräsen när det gäller mat, till skillnad från min man. Så för mig var det en utmaning att introducera råvaror som jag själv inte hade någon större relation till. Men nu lagar vi mat till hela familjer som innehåller mer av den nordiska kosten.

Ulrica Johansson, forskare i Otis-studien på Umeå Universitet

Hur valdes smakerna ut?

Ulrica Johansson, forskare i OTIS-studien svarar: Smakportionernas syfte i den nordiska kosten var att ta tillvara på att vi i Norden har många råvaror som innehåller en blandning av sura och bittra smaker. Sådana smaker som kan vara bra smakinlärning för spädbarn vid 4-6 månders ålder då de är mottagliga även för dessa tuffare ”inte inlärda” smaker som senare oftast inte accepteras från 1,5 år när matneofobi/matvägran inträder.

Forskaren Ulrica berättar
Puré med hallon - smakportion

Recepten

Här hittar du recepten som används i STEP-metoden>>

  • Äpple
  • Ärtor
  • Hallon
  • Blomkål
  • Havtorn
  • Majrova
  • Tranbär
  • Rättika